Vad baserar du din självkänsla på?
Med det sagt så skulle jag vilja presentera min senaste fantastiska idé som går ut på att bryta ideal som begränsar och passiviserar kvinnor. Om ni inte hänger med på min idé så menar jag alla de här sakerna som kvinnor gör med sitt utseende som män klarar sig alldeles utmärkt utan att göra utan att det gör dem oattraktiva eller äckliga.
Självklart blir jag arg när jag märker att tjejer i grupp ägnar sig åt att racka ner på sina utseende för att fiska uppskattning av varandra, särskilt när de har växt upp med att deras utseende är såpass viktigt att deras självbild främst är baserad på det. Det leder till att de mer och mer begränsar sig själva genom att lägga stora tidsspann på att förbättra sitt utseende. Jag skiter i hur ni ser ut, kan ni inte visa något ni har gjort istället?
Jag har slutat använda klackar och smink till vardags för att lämna mer utrymme till mig själv att vara mig och jag har inte rakat benen på flera år. Och vet ni vad? Det är så jävla skönt att vara en person och inte en kropp.
Så ibland är det faktiskt fel att lägga tid på sitt utseende.
Mitt vänsterben
Kan erätta att det var du som sparkade in mig i feminism, slutade raka benen i somras, örjar leka "vem har hårigast" med mina killkompisar.
Har du också märkt att det oftast är tjejer som reagerar mest på orakade en än killar?
Jag har fått höra att jag passar i håriga ben, av både killar och tjejer. Varför man ens säger det vet jag inte men det känns ändå ganska positivt.
Aina: Det stämmer nog!
Ronja: Vad roligt att höra! Jag tror också att det är tjejer som tänker på det mest, det är vi själva som läser om det mest i tjejtidningar osv. Men jag har stött på killar som tycker att det är väldigt viktigt också så till den grad att de (han) inte skulle vilja vara ihop med någon som inte rakar benen! Jag sa till honom att jag tyckte att han var äcklig som inte rakade benen själv.
Aina: Jag har sett tjejer som jag har tyckt att det är som en cool grej och extra snyggt att de har benhår, på mig själv ser jag det väl mer som att jag har det och att andra ska skita i det.
När jag ser en tjej med benhår, ska tilläggas att det sker extremt sällan, så undrar jag alltid om hon har någon tanke bakom eller bara skiter i att raka. Själv är jag bara för lat. Jag har även stött på snubbar som tycker håriga tjejer är äckliga, dessvärre kan jag inte säga att en hårig karl är äcklig. Ju mer hår desto bättre, fast inte gärna på ryggen. Eh, du hajar hårigheten.
Alltså jag tycker inte att håriga karlar är äckliga egentligen, precis som jag inte tycker att håriga kvinns är äckliga. Jag ville bara sådär dagisintuitivt säga nåt elakt tillbaka!
Det är så synd också att den här utseendefixeringen leder till att en liksom dissocierar med sin kropp. Istället för att se det som en del av ett jag så blir det liksom, som att när ens bröst inte ser ut som en vill så är det något autonomt, något annat. Snarare än att vara en kropp så handlar det väl, tror jag, om att inte vara en kropp, om att ha kroppen som accessoar. Vara person + ha kropp snarare än att vara person i kropp. Det gör mig alltid rätt ledsen att tänka på. ://