Aina påminde mig om No Doubt, ni vet med Gwen Stefani och låten Don't Speak som jag så tydligt minns från mellanstadiediscon (måste kolla när den kom ut nu). Jo, 1996 kom den ut och då var jag cirkus 7 vårar. Hur som helst så insåg jag att Gwen Stefani personifierar allt som var bra med nittiotalet. Personifierade kanske jag ska säga, hon har ju hängt med i nollnolltalet också. Man kan ju tycka att det är roligt med Spice Girls och Aqua men egentligen så är det bara Gwen Stefani som kom undan med det. Jag har i alla fall inte en enda gång tänkt "hur fan tänkte hon där?".

Jag vet att jag kommer att vara upptagen med tentaplugg så jag har redan börjat planera julklapparna. Inte för att jag är en särskilt givmild eller kärleksfull person utan för att jag måste markera i min familj att jag visst tänker ta julen på allvar och att alla måste köpa fina grejer till mig. De senaste åren har "men du är väl för gammal för julklappar?" varit en återkommande fras. Och förra året bestämde sig mamma för att det här med julklappar är något man kan skita i om man inte känner för det.

Aina och Mattias är ju bra på julklappar och jag har hittat på superbra hemliga grejer till dem. Till mamma hade jag tänkt ge en elvisp, men tänk om hon verkligen tycker om den gamla skiten? Det blir nog sängkläder till båda föräldrarna. Nu ska jag gå och snoka lite i hennes internetshoppingbokmärken!



Förresten så avskyr jag årets julklapp. Spikmattor är bara en inkörsport till grövre new age och självhjälpsböcker.
 

Jag lär mig grejer i skolan. Till exempel att rymdlaservapen inte alls kan låta sådär häftigt och att rymdskepp inte alls kan explodera. Besviken!

Jag måste erkänna att jag har irriterat mig på ett utbrett felaktigt brukande av ordet "nörd". Senast i bloggosfären över uttrycket "modenörd". Det verkar vara ett allmänt vedertagande att ändelsen "-nörd" går att lägga till vid hänvisande till en person med stort intresse för vad som helst. Till exempel "hästnörd", "sportnörd" eller varför inte "musiknörd"?

Svenska akademiens ordlista beskriver nörden som en "enkelspårig och löjeväckande person, tönt" och tar alltså inte överhuvudtaget upp vilka intressen en sådan skulle ha. Men vi närmar oss min poäng.

Ordet kommer från engelskans nerd som lär ha uppkommit 1950 i Dr Seuss "If I ran the zoo" där berättaren talar om djuren han ska ha i sin fantasidjurpark: "A Nerkle, a Nerd, and a Seersucker too". Ordet användes sedan i amerikansk collagekultur om människor som hellre hade näsan i en bok än drack öl upp och ner ur en tunna.

Dictionary.coms definition av nörden är följande: 

nerd

   /nɜrd/ Show Spelled Pronunciation [nurd]

Förut ville jag ha sånadär pilotglasögon med stålbågar tills jag insåg att varenda par jag provade fick mig att se ut som en dömd pedofil. Och då är jag ändå en kvinna i tjugoårsåldern. Sanningen är nog att alla gör det. Förutom då en tjej från konstvetenskapen.

Jag visste att facebook skulle bita mig i röven. Mina klassfoton från låg- och mellanstadiet ligger uppe. Jag är inte en sån som tycker om att nostalgiskt blicka tillbaka på min barndom. Jag har skapat något nytt och lagt det bakom mig. Är det ingen annan som mest blir ångestfylld av att se sitt yngre jag?

Eftersom att de flesta ju har en digital systemkamera nu för tiden men inte så många vet riktigt hur man ska ta hand om den tänkte jag tipsa om www.tvspelsweb.se som förutom tv-spel har en massa kameraprylar, som bra filter till ditt objektiv. Till exempel är det jättebra att ha ett UV-skydd (för 79 kr) som förutom att skydda mot UV skyddar ditt objektiv, för om du repar det så är det bara att köpa ett nytt filter istället för ett dyrt objektiv.



Jag har köpt ett close-up filter också som är roligt om man tycker om att fota små saker. Och vem gör inte det?

Dessutom har jag har fått min undervattenskamera på posten idag också och såg fram emot att leka med den i badkaret, men icke! Jag måste få tag i ett jäkla 3 V litiumbatteri.