When we were young

När jag var ung och svår och gick på högstadiet gick jag och såg på Nightwish på fryshuset, det var min första konsert dessutom. Sen har det lustigt nog visat sig att en stor del av alla vänner som jag har skaffat efter det var där på samma konsert. Fast man inte direkt kunde gissa det nu. Alla har ju varit 14 någon gång.

Nu kan ju långklänningar och svärd och flätade skägg verka lite töntigt men då var det typ det coolaste i hela världen. Det uppfyllde i alla fall sitt syfte att markera att vi (den alternativa skaran unga tonåringar) inte hörde hemma i det sociala systemets hierarki. Fast jag skulle nog inte ha uttryckt det riktigt så då. Alla andra var dumma i huvudet helt enkelt. Vi mådde dåligt och vi hade rätt att visa det. Gärna genom voodoo och wicca och sånt.

Nu mår jag och förhoppningsvis mina vänner och alla ni som hade eyeliner i halva ansiktet och nätstrumpbyxor på armarna mycket bättre. Men det betyder inte att man någonsin kommer att känna sig helt integrerad i en kollektiv social status. Och det är därför jag fortfarande skaffar vänner som visar sig ha stått och gråtskrikigt på samma konsert.



(Jag kunde ha varit en av de där tjejerna som står och gråter längst fram)


Kommentarer

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback