Jag vet inte om det är för att jag är kvinna eller på grund av mina vänner eller någon typ av psykisk störning eller bara för att jag är människa men jag känner en sån enorm skuld dagligen på grund av de val jag gör. Till exempel är jag nykterist och vegetarian och feminist och bidrar därmed bland annat till större trygghet, bättre ekonomi, bättre miljö, mer jämlikhet etcetera, men trots det så blir inte världen märkbart bättre. Om man inte kollar noga.

Vissa bra val kommer naturligt. Att återanvända saker och ge dem nytt syfte är kanske min favoritsysselsättning. Äta vegetarisk mat. Ta en feministisk diskussion. Välja alkofritt och påverka andra att göra det.

Vissa val är inte roliga men inte svåra att ta. Typ sopsortera. Men det är inte det som gör min dag svår. Det är de svåra valen. Som att veta att det skulle vara mer etiskt att vara vegan men att välja att strunta i det för att jag inte orkar. För att jag älskar ägg och smör och mjölk och att det skulle vara en stor uppoffring för mig att inte konsumera det, en uppoffring på ett sätt som jag inte upplever att alkohol eller kött är.

Min värsta synd är att jag är vegetarian men köpte boots i läder härom veckan. Idealist-Johanna blir överkörd av konsument-Johanna. Men jag blir ju så lycklig av dem. Men djuren, men djuren, tänk på djuren!

Kanske är det ok att inte ta de mognaste besluten alltid. Men om man inte tar några bra beslut alls, ja då kanske man ska fundera på vad som är den minsta uppoffringen och sen göra den.


Orelaterad fin bild från fffound